Första gången som du såg på mej,
Då tittatde jag bort.
Jag vet inte varför,
men blicken blev så kort.

Jag tyckte du var vacker.
Och sedan kunde jag
aldrig sluta titta på dej.
Och jag upptäckte att
det var mycket mer än det.

Men jag sa inget till dej.
Och nu är det försent.
Men jag vet i alla fall
vad det var jag föddes för.

Det var för att älska dej.
Men jag har misslyckats.
Min uppgift på jorden är över.
Så varför ska jag vara kvar?

Vara kvar i all skit?
Lika bra att bara försvinna.
Just nu orkar jag inte.

Jag ska försöka,
det lovar jag.
Men var inte för
säkra på att jag lyckas.