När orden faller på
är det inte alltid lätt att förstå.
Att det man sagt
nästan omlivet vännen bragt.

Även om smällen mot betongen är hård,
så är det orden innan som behöver vård.
Bokstav för bokstav faller uttrycken så tätt,
alldeles för lätt.


Bojor runt grodornas ben,
saknas.


En tår längs kinden,
glåpord i vinden.
Tankar trampar otåligt ner,
längre ner, och ber

om svar.
Men om det finnes så vet ej var.
Tröstens hopp är verbala klovar
som sättes på fonetiska bovar


Bojor runt grodornas ben.