Den dagliga muren han skulle hoppa
över, var 3 meter hög o
vallgraven, 8 meter bred.

Bilkörningen måste snudda
vid en katastrof - då släppte
hans ångest o han brukade
skratta högt.

Ett misslyckade skulle
resultera i panikångest...
med benen hoppandes o
fulla av skavsår.

(Vilket i för sig skulle
ge en behövlig viktminskning
o kanske rekord på stegräknaren
som han alltid bar runt vristen).

Sagt o gjort nu skulle han
hoppa högt som en hjort!
(med våtdräkt).

KRASCH! DUNS! och FÖRGJORT!

Nej, det gick inte denna dag.

Taxi till Löwenströmskas Psyk.mott.
(Norr om Stockholm, väldigt nära
Arlanda).

Ett fantastiskt trevligt hotell, med lite mysko
specialiteter: Oöppningsbara persienner, låst
termostat i duschen( han som älskade
att sitta på golvet i ett mörkt badrum, och duscha
tills han liknade en kokt gris, en
stor, men mkt söt julskinka).

Här finns det inga murar att hoppa över,
bara en sympatisk vårdare som
alltid tilltalade honom med orden - "Hej
kompis!".

"Öppna persiennerna är du snäll?"
"Visst kompis!" sa han o öppnade
med sin magiska pinne.

Han gick sedan för att duscha.
In i badrummet där det var ljust och
vattnet svinkallt som vanligt !

Tre timmar senare satt han inne hos
doktorerna som tyckte att det
var läge för en elchock.

Han sa "nej!, lite mer av roliga tabletter
istället, tack." Han gav ju sig själv en elchock
varje morgon för att pigga upp sig.

Han stoppade då hela munnen full med
batterier, och ännu hade ingen
kommit på honom, men de undrade nog
varför han behövde ha dem till sina
tre IPOD:s (en rosa,en svart o en i silver).

Nåväl, lite tabletter fick han.

Nu var det natt och han la sig till-
rätta med sina hörlurar o sin favoritfilm.
Somnade sedan sött.

Nästa dag hade han tröttnat på hotellet o
skrev ut sig själv. Vilken otroligt snygg
läkare! (som skrev ut honom, alltså).

Tog en taxi hem.

Ny morgon!

Han vaknade, tittade på sin mur o
tänkte, herrejävlar så hög! Han satte
sedan på sig sin lila o rosa våtdräkt.
(Vattnet i vallgraven är nämligen kallt!).

Efter att ha laddat med batterier,
en otrolig överdosering av astma-
sprayer, 10 redbull och äckligt starkt
kaffe, så gjordes det första försöket.

BOOM och KRASCH!!!

Nytt försök o han flögt högt
över o landade med en
tung duns på ansatsbanan
till vallgraven.

Puh, fy f-n va skönt.

Hoppet över vallgraven gick
oxå bra, så han gick nu, iklädd
i sin våtdräkt likt en söt knubbsäl
runt på parkeringsplatsen o letade
efter sin bil.

Han strosade lugnt omkring
med sina gula simfötter käckt
fästade vid höften och tryckte
hela tiden på fjärrkontrollen.
(Bilens och inte TV:ns som han av misstag
tog ibland).

Tryck,tryck o tryck igen! o se,
en gul Ferrari blinkade glatt.

Nu var han ute på
motorvägen,10 högtalare skrek,
o motorn vrålade.

Tricket och billösningen var
att köra av motorvägen, över
en bro o tillbaka åt motsatt
håll. Det var en lång kurvig
påfart där han drog på så
att han höll på att sladda
ut alldeles för tidigt. Speciellt
när det regnade var det lätt.

Så i med 2:ans växel o full gas.
Med en läcker bredsladd åkte
han ut på motorvägen o nu släppte
allt: hans "Moment of Bliss" räddade
honom från dagens ångest.

Skrattande åkte han hem o
gick o duschade, hittade ingen
ren handuk och satte sig därför
i torkskåpet o vaknade av sin
hustrus skrik, då hon öppnade
dörren o såg honom sova där
så sött.

"Min älskling" sade han sedan.
(hon har blå ögon).

"Sommarhimlen har flyttat in
i dina ögon idag!" och "dina
läppar är som rosenblad" sade
han sedan.

"Hmm, du jag känner mig lite
kramig" svarade hon.

OK, tänkte han och vandrade
till elskåpet och gav sig en rejäl
stöt, för att sedan sätta in en
sådan på sin kära hustru, med
håret o annat ståendes rätt upp.


J5/2009