Som det kallkyleröda som kysser kinden
dagar utan nummer
då vintern inte blivit vår

så fattar kärleken min hand
snirklar våra händer runt varandras
och möter min flyktiga själ
i kallkylerött

Jag vet hur den stavas,
vet hur den känns

och en dag kanske jag tycker mig förtjäna
annat än tuggmärken i svanken

en dag ska jag svepa det över hela min värld
och låta den bli
het, varm och röd