Stanken av föruttnelse
gömt under snötäcket
slår mig som
ett knytnävsslag i ansiktet

Jag irrar omkring
i hopp
om att få dela denna
föruttnelse
bli ett med den

Nedgrävd
bredvid kadavret
omsvärmad och uppslukad
av dess arom
tar jag farväl
av allt som aldrig betytt
någonsin

Ni hittade mig aldrig igen