Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Två delar av en saga



2005-03-15

Kommer det nånsin att hända?

Du slutar springa,
Slutar gömma dej bakom det mystiska i din blick.

Kommer den dagen nånsin att börja.

Gör det någon skillnad om jag plötsligt vågar tro?

Jag blir någonting nära dej,
Som jag inte visste fanns.

Men var gång som du släpper,
Så spricker jag i delar.
Jag kan inte föra dom samman igen..

Jag hatar att det inte spelar någon roll för dej.

Jag hatar att jag bara är hon för dej.

Flickan som alltid bär på alldeles för mycket saker.


2008-07-11

Vi pratar om vändpunkter och saker som är vackra.

Jag vet inte om tiden har passerat.
Du säger att du tror på förändring, jag säger att jag tror på det beständiga.

Jag inser att jag aldrig sett dej förut.
Iaktar dej på håll och vilar med blicken i ditt ansikte då jag har dej nära.

Jag håller aldrig din hand.
Kanske är jag rädd att jag ska tappa den, så som jag alltid gjort.

Du rör dig sakta, dina ord är väl valda, allting är vackert.
Det som handlar om dig.

Antingen så har allt förändrats eller så är det precis detsamma.

”jag blir någonting nära dig, som jag inte visste fanns”

Jag håller aldrig din hand.
Kanske av rädslan att du ska släppa, så som du oftast gör.




Fri vers av TuvaMinnaLinn
Läst 192 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2009-01-30 06:47



Bookmark and Share


  Yrre VIP
Väldigt fin, känns inuti.
2009-01-30
  > Nästa text
< Föregående

TuvaMinnaLinn
TuvaMinnaLinn