Sanningen är den illusion jag behöver,
där är ord.
Ord som sannerligen
lägger sig till vila,
vila i den vrå,
hörnet vi passerar,

kliver över.

Lögnen äger mark,
det är min sanning till dig.

Illusionen, sanningen och såren.

Värre vore
om ditt hat glömde mig,
änn värre om du sade: ok.

Värre har jag varit,
men illa nog för dig,
utan ett oss
förbli skuggan,
något fördomar odlar
som vi i vår ytterlighet vårdar,
plåstrar om.

Saknaden, då
är den samma,
mer än blod,
en andhämtning.

Sanningen är den...

Det jag aldrig kan få
är det jag önskar,
accepterar,

och alltid
kommer att bli slagen för...

av...

Dina ord, tankar
och det du blivit
hyllar jag...

Till sist en sanning

att förvalta.

Sök...