Jag slår mig i slang med mig själv, och slänger käft med alla, för vem vill vara en skugga av sitt forna jag. Ingen faller över mig när jag skådar dagen ljus om natten. Som en skänk från ovan faller vi i god jord och smörjer kråset i skuggan av dig. Du plockar russinen ur kakan som inte är värt ett ruttet lingon. Att vara sig själv eller att inte vara sig själv, det äro frågan du ställer dig, när jag sitter vackert och sträcker fram höger tass till dig. In i det sista och ut ur det första, vill jag dig bara väl min vän. Än si än så kom si kom sa. det vad det jag sa. Sila snacket och slå en signal, till dig själv, för nu äro tärningen kastad i sjön. Full i sjutton sjunger vi på sista versen, medans jag ställer mig vid skampålen och simmar lungt.