En späd liten växt utan färg utan blad
Så hjälplös och vek i människans vackra stad
Kämpar och sliter i skuggan av grå betong
Kan inte längre höra fågelsång
Roten värker kan inte ta sig längre
och solen som en gång sken
Är nu skymd av husen
luften är allt annat än ren
Dess enda vän är regnet