Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

det var jag som försvann.

jag vet inte vem jag är längre
jag vet inte vem jag ser i spegeln
en tom själ, tårfyllda ögon,
ingen glädje.
vart tog hon vägen, hon som gav glädje,
hon som skrattade åt allt.
hon finns inte längre.
hon orkar inte mer.
hjälp...
hjälp mig upp, upp ur den djupa grop
som drar mig ner mer och mer.
jag står här med min snara
och med min kniv,
beredd att göra vad som helst.
jag har gjort vad jag kan, ingen återvändo.
allt är slut, vart tog livet vägen.
det lyckliga livet, jag vill tillbaka dit.
hör ni?
hör ni tystnaden..det var jag som försvann.




Fri vers av madeleine.
Läst 546 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2005-09-13 19:34



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

madeleine.
madeleine.