Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Gömslen

 

        11.34     Passagerare...

Stor är den
tron på ditt uppvaknande.

        De missar.

Jo, du står där
lutar dig mot den vita väggen,
lite vid sidan av,
lösgör blad.

        12.34     Frågor...

        En stjälk återstår.

        13.34     Gömslen...

Synen är skrämmande
oavsett ögon, och allt
de badar i.

        14.34     Fabrikens aluminiumportar...

Den alltid så röda rosen
letar livskraft.

        De: Tänker, söker, gömmer.

 

 

Ögonbindlar.

Varför är de alltid svarta,
leenden vita,
rosor ett skapat vakuum,

 

resten, en passage...

 

 




Fri vers av Leif Furstedt
Läst 249 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-04-05 18:02



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Leif Furstedt
Leif Furstedt