Visst är det härligt med fördomar?

Förutfattade meningar i en värld där folk på fullt allvar går omkring och proklamerar för yttrandefrihet bara för att i nästa ögonblick klaga på att det finns folk som påstår att det aldrig fanns några gaskamrar eller någon systematisk utrotning av människor under exempelvis andra världskriget. Eller att Stalins Ryssland aldrig gjorde människor illa, skickade folk till arbetsläger eller dödsläger, arkebuserade eller fängslade folk godtyckligt under i stort sett hela 1900-talet fram till de sista decennierna av århundradet. Det finns folk som på fullt allvar påstår att jorden är platt eller att den bara är några tiotusentals år gammal. Själv vill jag bestämt hävda att elvahundratalet aldrig funnits, utspelat sig.

Om man vill ha åsiktsfrihet måste man väl ändå acceptera att folk har åsikter eller kommer med uttalanden även om man själv vill påstå att de inte säger sanningen eller iallafall mot den generella förhärskande sanningen just nu eller då. Även om man anser att den som uttalar sig ljuger eller har fel, så innehär väl ändå åsiktsfrihet att man måste låta folk ha åsikter? Hur mycket de än ruckar någons världsbild eller får blodet att börja koka.

Själv alskar jag att säga saker bara för att se hur folk reagerar. Jag är hemskt sugen på att gå fram till en eller två poliser och ta reda på om de förstår skillnaden mellan ett påstående och en fråga. Ja, jag har pratat om detta förut... och jag är alltjämt säker på att folk låter sig provoceras av frågor, trots att det är just frågor och inte påståenden. Hur snacket skulle gå?
-Vet du som polis skillnaden mellan ett påstående och en fråga?
-Självfallet, säger då polisen.
-Okay. Jag skall uttala en fråga och ett påstående och du får avgöra vilket som är vilket. Okay?
-Visst. Kör på.
-Paris är huvudstaden i Mexiko.
-Nänä, Paris ligger i Frankrike.
-Är du helt jävla Bengt eller?
-Du, det där är missfirmelse av tjänsteman. Kom med här nu.
-Det var just det jag kände på mig. Poliser vet inte skillnaden mellan frågor och påståenden. Det var ju ett påstående att Paris är huvudstaden i Mexiko. Medan det däremot var en fråga, om du är helt jävla Bengt, eller? En fråga är inte ett påstående och kan därför inte vara missfirmelse av tjänsteman. Jag ställde en fråga men du tog åt dig och tog frågan som ett påstående.

Skall vi ha åsiktsfrihet i Sverige och världen. Eller skall vi inte ha det?
Frågan är enkel. Det är en fråga, inte ett påstående. Om vi skall ha inskränkningar i åsiktsfriheten så får en del sjunga 'oanständiga eller provocerande visor', folk får skriva böcker om mördare, men man får inte uttala provokativa åsikter. För att ingen skall få för sig att detta är någon sorts insändare eller blogg så skall du som läsare veta att texten är fullständigt påhittad från början till slut och jag kallar den därför novell...