Min vän
" kom ut ur garderoben "
efter att i flera år
ha utkämpat
en strid i sitt inre
- att förlika sig
med att han
inte är hetero
Och dessutom -
Vad skulle omgivningen säga?
Hur skulle hans närmaste reagera?
Och mamma och pappa -
hade de ens anat något?

Vid trettiofem fyllda
vågade han
äntligen ta steget
Inte helt smärtfritt
inte utan att bli ifrågasatt
och mötas av både
tårar och tusentals frågor
men - nu var det gjort
han var fri
från det ok som tyngt honom

Idag är han förlovad
med sitt livs
stora kärlek
och jag är så lycklig
att han " hittat hem "
Önskar så att han
och hans kärleksvän
får leva tillsammans
i trygghet
och harmoni
utan att bli ifrågasatta
eller hånade

Att somliga kan tycka
att det är fel
att älska någon av samma kön
till och med anse det vara
smutsigt och äckligt
har jag svårt att förstå

Det viktigaste
är väl ändå
att våra medmänniskor
mår bra i själen
känner harmoni och glädje
Spelar väl ingen roll
vem man älskar
- bara man är lycklig!

Min glädje över
dessa underbara mäns
rena och sanna kärlek
vet inga gränser

Och jag är så innerligt glad
för min väns skull
att han äntligen, äntligen
har hittat hem!