Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
17 år. Olyckligt kär. Som vanligt (skulle det visa sig). Den håller än...


Mitt hav, utan krav

Genom äng av vild kamomill
runt nakna kobbar och skär
Är jag på väg dit jag alltid vill
för jag har dig evigt kär

I stilla regn och i brinnande lågor
i vinter och i blomstrande vår
Kommer jag till dina vågor
för att se efter hur du mår

Låt mig få komma dig nära
till ditt vilande djup av ljus
Jag älskar doften av tjära
och ditt evigt dova brus

Nu är jag här hos dig igen
för du ger mig allt jag saknar
Du är min allra bästa vän
jag tänker på dig när jag vaknar




Fri vers av varre
Läst 223 gånger
Publicerad 2009-04-21 21:04



Bookmark and Share


  Eva Enjebo/Drugge VIP
Å vilken fin och kärleksfylld dikt
2009-04-23
  > Nästa text
< Föregående

varre
varre