Vad gör man när man fastnat?
Fastnat i sina minnen och behovet att hålla kvar dem.
Fastnat i sina gamla utslitna hjulspår som borde övergetts för länge sen.

Eller när man är krossad.
Krossad mellan nutiden och dåtiden när de kolliderar.
Krossad av ett överanvänt sinne som förut tyngde en neråt och nu noggrant trycker ner en.

Drömmar som brukade skrämma mig är nu en vila, en tröst och en avslappning från mitt huvud.
Tills de förvandlas igen. Så att de hänger med verklighetens snabba takt framåt.
Och själv ligger jag kvar, oförmögen att vakna.

Vad gör man när man fastnat i sina egna mardrömmar?