Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
det var en gång en flicka som skrev massa konstiga saker i sina dagböcker och som skämdes för den hon var för att alla andra skrev bara vad de åt till middag emellan små hjärtan med ett förnamn i i sina .....


titel ovanför




Jag står på den där döda fläcken, ni vet, den som alla minnen snurrar runt och varenda jävla människa i minnena svärmar runt huvudet på en och man smäller efter dem men de kommer undan, och bra är väl det för man älskar dem ju, man vill att de ska vara kvar, man vill skratta tillsammans men de är ju så otroligt olidliga när de svärmar sådär om de bara kunde sluta bara lägga av för en liten liten stund…



men då blir det tyst..


...



...







Och tystnaden tycker man inte om när man befinner sig på fläcken för då blir det också mörkt och det spelar inte längre någon roll, hur mycket man än klagat på solen som lyst i ens ögon i evigheter och bara varit i vägen, för när det blir mörkt, önskar man den tillbaka. Det bor monster i mörkret, där är bara så, man kan inte förneka det inte ens jag som folk ser som en mörk människa kan förneka att jag har mina monster i mörkret, till och med när det är ljust fast det kanske bara är jag men ändå, de finns där och de vill ha död på en, men det vill man inte även om man vill dö och sen blir det såhär i huvudet på en och då är det läge att bara vara.. tyst..



...







...








Titt som tätt börjar det regna också, känner ni det, regnet, det rinner längs ryggen på er och trots solen i mörkret eller vad vi nu kom fram till så är regnet kallt så det isar längs ryggraden, in i ryggmärgen, ni känner det, eller hur? Och man vill inte vara ensam, hur mycket man än skriker åt alla fanskap att de bara ska försvinna och lämna en ifred så vill man aldrig vara ensam på något vis vill man ha någon annan levande i närheten, helst någon mindre galen än en själv så man har lite riktlinjer och gå efter; ojojoj fan va tråkig han är så ska jag aldrig bli.. eller.. men man är tråkig vi är tråkiga allihop det är också så det är, nu slog det mig att jag hatar ju ’det är så det är’ jag vill inte ha några normer och regler och gränser fast jag vet att de är viktiga det fungerar ju inte utan dem, egentligen vill jag prata död tror jag, eller kärlek, fast det kanske är samma sak, fast kanske inte men jag tror jag bara ska vara tyst…










...




.....









Övriga genrer av m.ricknell
Läst 204 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2009-05-08 20:35



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

m.ricknell
m.ricknell