Jag slog mig ned i en soffa som kanske sett sina bästa dagar, i väntan på att tåget skulle komma in. Jag skulle bort över helgen och hade beställt in en iskall pepsi utan is. Den här restaurangen har jag varit på ofta under mina resor från staden och jag borde väl komma ihåg vad den heter, men den byter ofta namn och ägare. Bäst som jag satt där och plirade ned i colan med blicken och studerade bubblornas färd mot ytan, hörde jag en skrovlig röst ryta från bordet intill
-Hovmästarn, kyparn! Det saknas en fluga i min soppa.

Fortsättning följer i ett rafflande andra kapitel, troligen.