Himlen är glåmig och dyster
Liksom den bar upp ett gråblekt mäktigt berg av bly
Det trycker ner mot marken
Och alla sköra varelser som vandrar där
En dimridå har gått upp i kväll
Regnet är format som askgrå droppar
Massiva och tunga - men ändå så lätta
Tillsammans är de starka
Vatten i fina strålar
Faller besinningslöst mot det melankoliska klotet
Smattrande
Som ett tusental applåderande starka händer