Du är en viktig del
du är allt mellan A och O,
mellan berg och dalar.
Bevingad tar du dig genom min hud
tar ansats, föder tårar.
Du är fördomarna
jag vårdande ansar,
ett av alla krav.

Hur skall vi se
att vi samtidigt
som vi insuper rosens färger
i en krans av dofter
trotts allt gör ett val,
att Besksötans sirliga violetta blomma
och dess kämpande gång
utmed en taggig rosenkvist
drunknar i valet.
En glimt av ett vaket liv.

Nyvaken går jag på känn,
väljer i yran den lätta vägen.
Senare njuter även jag
där var cell omsluts av värme.
Ackompanjerad av morgonnyheter
tillvaron i en välkryddad anrättning
ställs jag ånyo i hörnet av en dag.

Här börjar den på nytt,
resan mellan allt och inget,
möjligheten mellan A och O,
att vårda fördomarna,
ansa en tillvaro.
Skapa förutsättningar, ondgöra sig
om inget annat
skulle råka stjäla uppmärksamheten.

Du är en viktig del
men bara det, en del.

Det finns ett liv...

Här skall jag sätta mig till ro
i morgonfuktat gräs,
se skalbaggen på sin färd
mot toppen av ett Timotejstrå.
Här skall jag ge dagen en fundering
bjuda på bilden av token
som i linnekavaj i grönt gräs
rullar sig till njutning.

Här är inte bara ett jag...

Det är inte bara jag som har fördomar,

det syns...