plötsligt en dag
var bristen horisontell

vid bordet
en oläst tidning
och två omtänkta tankar

hennes kopp till hälften full
höstsolen fyller den andra halvan

du söker en förklaring
ett samband
för att du aldrig märkte
fjärilarna som fladdrade i hennes mage

genom fönstret passerar de förbi
skyndar sig mot övervakning

men det är ingen som ser
din närvaro
och inte heller din frånvaro
ingen ser spåren efter läsaren

du söker en ursäkt
en anledning
för att du inte förstod
fåglarna som fängslade hennes bröst

plötsligt en dag
hade friheten på båda sidor om ekvatorn
runnit ut över kaffefatet

på servetten skriver du
de första orden
med det svarta i hennes blick