Jag försöker skydda mig från angreppet
min själ kryper ihop i fosterställning
för att göra sig så osynlig som möjligt
allt för att slippa bli drabbad av det som komma skall

Men detta har ingen verkan
med ett hånflin kommer ångesten emot mig
ser hur jag försöker ducka
men skrattar bara åt mina patetiska försök

Den hoppar på mig
kryper ändå in i min själ
vet nu att jag har blivit besegrad
ångesten och smärtan tar över