Jag var den första av oss sju
Med ett stålrör i hand slog jag dom hårt
Skriken var som gudomligt knark
90-tals drogen i lekparkens vrå

En verklighetsfrämmande dröm
I en blind strävan att ta någons liv
Våra händer täckta av blod
Hyste galenskap och mörkt raseri

En ond bråd död var över oss
Ni stannade upp och såg förtvivlan
Men jag, jag spottade på allt
Knuffade bort er ynkliga ångest

Genom smutsiga fönsterglas
Såg jag hur de andra sprang iväg från mig
Det var en iskall vinterdag
En hungrande kyla är allt som blev kvar