Du är som du är men en gång inte var. Spår av den barndom som sitter kvar. Hårda år som livet har gett, och det är ingeting som du har bett. Två bruna ögon och krulligt hår jag önskar att du hade finare år. Att någon var där och såg det jag såg. Fick se varför du hade hårda år.

Ett litet vackert liv som äntligen kom till, men det vacka lilla liv räckte inte till.
Ett sne steg här och livet gick i bitar, du fick slita hårdare än någon behövde slita.
Jag såg dig på gården leka hela dan, det var ingen alls som undra vart du var.
Jag såg dig växa upp och se livets vilda lek förvandla din väg till en massa fel steg.