det är alltid jag
som får hålla om dig när du sover
medan du låter din rygg tala till mig
visa hur mycket du uppskattar min närvaro

(inatt la du ditt knä över mina bara lår
och jag vet inte om du var medveten om vad du gjorde
men du har inte varit så nära på flera månader
kände mig nästan älskad igen, idioti)

det är alltid jag
som ska trösta dig när du är ledsen
senaste gången jag grät gick du därifrån
även om du visste att jag grät för att du hade kysst henne

(höll om dig i timmar idag, trots att du inte grät
missade bussen, fick gå hem för din skull
du tog av dig tröjan, jag tog av mig skölden
vafan gjorde jag det för)

det är alltid jag
som får höra av mig när vi ska ses
du ändrar tid, datum, månad hela tiden
igår fick du mig att vänta två timmar i regnet

(om du inte kan träffas
är det jag själv som får ta reda på det
frågar, kunde du inte sagt det lite tidigare?
och plötsligt är allting mitt fel)