Det cirkulerar kring mig, runt, runt.

Skrattar, hånar.

Omfamnar mig, finns ingen utväg.

Det fyller mig cell för cell, allt blir svart,

tills det helt fyllt min kropp och jag blir del av den nattsvarta bakgrunden, ingenting.

Jag vill ta mig ut, ut till det ljusa, det som jag vet finns där.
Det som får mig att vilja kämpa vidare genom det svarta.

Jag har haft dagar som hjälpt mig att orka vidare, men nu är jag tillbaka på ruta 1 igen. Jag vill ut..