Så vackra spår
i sanden
där ingen annan
gått förut
där smekte du mitt hår
med handen
och jag som trodde
allt var slut

hur skulle jag väl
vågat drömma
om någonting så
underbart
jag var så rädd
och ville gömma
min längtan innan
den tog fart

men en dag stod
du där framför mig
och nånting
hände inuti
jag kände plötsligt
att jag levde
och att min ångest
var förbi

du väcker alla
mina sinnen
får mig att andas
intill dig
och alla tunga
mörka minnen
de är på väg att
stilla sig

jag visste inte
att du fanns där
men livet kan ta
nya steg
kanhända kommer snart
den gryning
när ljusen lyser
på vår väg