Det ofattbara ligger i hur mycket som annars är självklart men som ej förunnades dig.

Livets groteska humor märkte dig så hårt,

så hårt att det var svårt att ta i dig...att möta dig...att se på dig.

Men jag vet att du hade något som många inte har...du var älskad för den du var!

Du var så tapper...och du lärde mig att det största jag kunde göra var att bara vara där...

Sen blev allt så stilla...så stilla...

Och livets groteska humor hade ingen makt längre över Dig....