Jag gjorde ett kors över bordet
Ansåg att det passade

Nu i diset
med fuktigt klibbigt hår
Kedjad till berget
Ser jag inte så bra
Skuggorna kommer närmre
Hör deras djur
frustandes dregglandes
masar närmare och förbi
Min hals är av
Inget ljud smiter från den
Mörka
De där mörka envetna ögonen
Där i diset på knä vid berget
i ett mörker som kan liknas det blinda som blir efter man blickat in i solen
Det enda jag kommer ihåg är dennes ögon
Dennes djupt mörka ögon
där ingen pupill verkar leva
De där ögonen som skulle kunna sluka vad och vem som helst
gav mig det meddelande
som jag absolut inte vela ha något med att göra
Det var de ögonen som fick mig hit
Hit till det här berget
sittandes i det här diset
osedd
ohörd
tills mina fängslen inte längre har något innehåll
Tills jag helt är borta
och inte är
här

något mer