Ett stort fat clementiner och två par raggsockor; er Friherrinna räddade det som räddas kunde. Sedan dess har hon bott i ett hus vid havet. Det är sent i november, och Muminfamiljen har seglat iväg till Ön.

 - - -

Stearinljusen torkar av rutorna, målar vitt i tusen nyanser av trygghet och värme. Det är hemmets härd, och det är faktiskt guld värt, tänker jag (utan att skämmas) och radar upp böckerna i fina högar. Filifjonkan, Mymlan och de andra är välkomna att knacka på, fråga när kaffet är klart, men jag kom för den vita kattens skull. Å, visst är lilla Plågoanden här med mig; så fin i en liten grön väst med svarta blomsterbroderier (död edelweiss, leontopodium alpinum). Morrar och bäddar runt i brödlådan. Imorgon får du allt hitta dig en annan säng, för här i byn vid havet finns det ett bageri!