Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Minnesluckor gör livet kortare.

Allting flyter. Inget består.

Kropp mot kropp, byts ut och ändras. I takt till musiken, varma andetag mot svettiga nackar. Sprit-andedräkt, flås och stön.

Mitt i allt finns jag.
Ginen står mig upp över huvudet och jag flyger. Högt högt över alla. I ett rus som bara kan beskrivas som lycka svävar jag runt.

Sen öppnas det stora svarta hålet och jag faller.

Nästa dag får jag börja leta efter mina tappade minnen.




Fri vers av HiPpIe
Läst 232 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2010-01-10 23:02



Bookmark and Share


  orange haze
najs! blir också borttappad bland svett och musik. vid rätt tillfälle dock kan det vara befriande. snyggt skrivet!
2010-01-13
  > Nästa text
< Föregående

HiPpIe