du är blind, säger du
aldrig lärt dej se
ändå känns det
som mitt innersta obekväma
ligger utanpå fullt synligt

du är hård, säger du
aldrig kännt mjukhet
ändå vandrar din blick
stilla över mitt ansikte
tills den ömt
hittar fram till min

du är vilsen, säger du
kommer leda mej fel
ändå fattar din starka hand
ett säkert grepp om min vilja
och tar den obevekligt
överallt och ingenstans

du är inte bra, säger du
kommer göra mej illa
ändå lagar du med balsamord
det ensamheten brutit
och gör med din värme helt igen
det som saknas i mej