Hur tror ni att det känns när man dör
Kalla mig depprimerad om du vill
Eller ledsen, förvirrad och rädd kan du lägga till
Men nån gång dör vi, och det rår jag inte för

Men jag kanske är ledsen, förvirrad och rädd
Och när jag dör i svarta kläder blir jag klädd
Jag är ändå en punkare men håller det med tiden
För tänk om i paradiest man blir klädd i det finaste siden

Och en fattig får mat och förtjänad rikedom och guld
Tänk att få träffa de nära och kära igen
De som försvann, och fick oss att undra "Vad hände sen"
Men tänk om allt bara försvinner... kärlek, minnerna och skuld