det kärvar lite i mig

sura kvarnhjul
gnider sig fuktigt svullet runt och mot varandra
mjukt tungt trä i mig
dova ljud under hakan
sävliga knarr

något rör sig
motsatser
sätta sig
sjunka ut
sucka den sista luften
kvarnhjulstyngd
pressar mot diafragman
pressar residualvolym ur lungorna

trögt kast av lugn
hotfullt

molandet är en stor kropp
ambivalent lägesenergi
vänder rullar åter
suckar åter tungt trä
driver miljoner sandkorn tankar under sig och framför
pressar tillbaka igen

sakta samma tänkta bana
genom min kropp
aldrig stillhet