En dag
sa mamma att jag behövde packa.

Vi
skulle
åka till
under
landet


gå
under
jorden

bara för ett litet tag


jag log
och tog
allt jag behövde
och det jag inte kunde lämna


Varsamt lade jag ner
min lilla Trygghet,
minuter av sten
känslan av solljus
doften av frihet

i livets ryggsäck

Jag sa
Farväl
till mina få
jag faktiskt brydde mig om att lämna
och de kracklerade väggarna med kaffefläckar

Mina dockor satt på
framtiden
Betraktade mig med aktsamma
knappögon.
Fållarna i deras kjolar
svallrade om
vetenskap
från tid
som inte rör sig

Jag lämnar mitt liv som jag haft

Hoppas jag får träffa Alice