Den dagen den sorgen
eller
Den dagen den oron
Dagen kom
oron med
den gamla vanliga klumpen i magen
fast tyngre
mycket tyngre
att förtära något
skulle inte tro det
omöjligt
allt gick ganska fort
fram till själva utlösningen
vet inte vad klockan var
det var långt dit
tiden fanns inte
drog in en nypa luft
slöt ögonen
sen gick jag ut
samtidigt som jag tog steget
började adrenalinet gå runt i kroppen
hormonerna sprutar
allt ljus på mig
alla ögon på mig
jag skrek och skrek och skrek

jag blev snabbt lugn igen
för snabbt
kände mig naken och kall
eller var jag glad?
Jag dansade ju?