Oavsett vad man än lärt sig växa upp med
så är gräset inte grönare på andra sidan
och det är till och med så att jag vågar säga att det är omöjligt
nu när allt täcks av det vita jag vet inte vad

Och jag kan inte ens tänka tillbaka på tider då jag nådde det där magiska
som aldrig tidigare upplevts;
värma sig i någon annans famn en dag som redan blivit mörk innan klockan slagit tre
och att hoppa runt som vem som helst och fånga blöta flingor på tungan och tänka
att oavsett vad som händer kommer jag aldrig hamna på botten igen för
han och hon och den och det och snögubben
kommer alltid att stå på min sida

Men precis som i vintertid så dör fjärilarna och allt slutade krångla
till sig för det flaxade inte längre i magen min
och det blev nog så den där dagen när du kom innanför dörren för sista gången
för jag kunde inte tänka "hallelujah" som förr för du luktade vinternätter
och sådant sticker i näsan
som det sticker i händerna att gå utanför dörren i flera tiotals minusgrader utan vantar
och man är lika dum nu som då för man låg där med öppet fönster
och andades djupt tillsammans och såg hur våra andetag bildade rök
som steg upp mot taket och delades
precis som vi gjorde
den där kvällen i januari
och du förblir kall