Att du aldrig kan sluta spela på mitt hjärtas strängar med dina grova händer. Trots att du inte har många kvar att spela på, så försöker du ändå få ut allt du kan ur din guldgruva. Resten har du, med din nonchalans, en för en, ödelagt.

Vet du att? För varje gång du raserar mitt inre, blir det svårare för mig att älska. Och utan min kärlek, kan du inte spela älskling, utan den har du ingenting att fördärva.