Vi är så törstiga att vi öppnar våra strupar
dricker Zingo på tid
försvinner bakom det fula skjulet,
som matchar vår tomhet bara genom att vara lika värdelöst som oss,
sätter fingrarna i halsen
och känner att det enda som finns kvar våra taniga kroppar är den beska smaken av en apelsin-inspirerad ensamhet.