Jag kan göra och bli vad jag vill
men allt jag önskar
är att tiden står still,
att få tid att fundera på
och förstå
hur allt borde fortgå.

Att ta reda på hur det ska vara
att reda ut mina rädslor
se vad jag har som är värt att bevara
och vad som inte är värt
att spara.

Det finns stunder där allt känns palliativt
man håller sig knappt vid liv,
vissa dagar är man helt felfri,
ibland lever man kurativt.

Letar efter svar hos mig själv
efter vilka vägar som är värda att ta
och vilka som är mindre bra.

Frågan är, vilket är rätt svar?