*****************************************

Jag går in i varuhuset där ljuset flimrar som stroboscope, & varorna är inslagna i en brunplast, lite genomskinlig, & det är svårt att se vad det är för varor. Väldigt mycket folk som irrar runt & försöker se coola & ut som att dom hade kontroll. Jag blir yr & matt på en gång & vill bara ta mej ut ur den sjuka väldiga affären. Personalen bara svarar kyligt: det är inget fel på det här varuhuset. Men folk vinglar ut, matta & medtagna.Min vän är sur på sin fru att hon tvingar honom åka bort över dagen med färja tillsammans med barnen, det är före jul & han är sliten & vill bara vila. Han svär över henne, men när hon plötsligt dyker upp är det masken på igen, men tills slut sätter han stopptecken mot hennes kärlekslösa attityd. Mycket skönt att se & höra. 

                                                         *

Vi åker bil med hans föräldrar, & sen vidare från ett slott med en avlång slags roddbåt, kommer förbi Wadköping längs ån, & jag kliver av & direkt in i ett hus i trästaden, där en kvinna i 50-årsåldern serverar gediget kaffe med kaffebröd för ensamma människor. Det är bara hon & jag kvar & min åtrå~ & attraktions~motor varvar igång någonting oerhört & jag kan inte låta bli att gå fram & röra vid henne, smeka hennes bröst. Hon förvånad & överraskad men känner likadant, & jag blir kvar hos henne i hennes vackra hem som är som taget ur 1800~talet. I hennes närvaro blir jag trygg & varm. Vår kärlek & åtrå & smek är sol & syre & näring för kropp & själ & medvetande.