där emellan smärtan
och svarta panik vågor
kastade jag livet
som sten i dess glashuset

sprängdes alla tankar
och rullade på golvet
som fina små kulor
som onda små pillor

min själ där står på kanten
och längtar efter hoppet
den verkligen vill hoppa
avsluta livets vandring

den hoppade från kanten
men hängades på repet
och strypades i svepet
och dör i kvävnads tysthet

avskurna tankar flyger
befriad av en glasbit
som kapade artären...

min smärta köper lös mig

7.10.10