Du är liksom näktergalen min kära.
Mina öron du förgyller med dina vackra
ord, likson näktergalens ljuva sång.

I mitt innre du bara växer och växer.
Dina ord de förvandlas till en kärlekssång.

Men likt näktergalens ljuva sång den
en dag tystnar.

Kallt och tyst det nu är, men i mitt jag
forfarande kan värmen kan ana, för där finns du ännu, min kära.