Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

...får man ligga?


Det är få som minns det, men
Prokrustes (den gamle räven)         förblödde
i sin bädd då han blev galen
                                                               av sång. 

Röd snö, röd snö, täcka mö
som lindar sina slingor bland         löven
sänk din blick till botten,                dö
och låt den gamle förgå. 

I glaskroppen syns nu bara
speglingen av lindansaren
                                                              där ovan.


Fri vers av Stefan Albrektsson
Läst 485 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2013-10-22 09:34



Bookmark and Share

  Gerd Vading
Spännande upplägg och läsning!
2013-10-23

  Nanna X
innehållet storslaget, frågan angelägen. kursivkören effektfull men varför inte längre ifrån med rak högermarginal?
2013-10-22

    ej medlem längre
ambitiöst upplägg som jag känner spricker lite i sömmarna. applåder för modet och den högersta versen
2013-10-22

  Jordgubbsodlare
Variation på samma tema, ökenvandring, camarat? :)

Trots att det egentligen inte är min kopp te, gillar jag uppställningen av texten, som gör en dikt till tre, en röst som sjunger i tre stämmor... Skarpt skaldat!


2013-10-22

  Mona J.
Googlade på Prokrustes... otrevlig typ men nu fattar jag bättre!
2013-10-22

  Mona J.
Även om jag inte riktigt förstår (men det behöver jag inte) så är detta galet vackert! din uppställning av dikten gillas!
2013-10-22

    ej medlem längre
Prokrustessängen ... galen av sin egen sång. Vilket mustig ämne du strofar i denna morgon.

Härligt trick, på slutraden, att lindansare är
där ovan.


2013-10-22
  > Nästa text
< Föregående

Stefan Albrektsson
Stefan Albrektsson