Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Monolog med moln

De stapplande steg.
Jag ser mörkret.
Drömde om en gårdag,
så lycklig och fri.

Jag lämnades allena.
Där människor
ej brukar gå förbi.
Får mig att undra om livet.
Att våga sitt hjärtats fantasi.

Aldrig blivit vald.
Aldrig kommit på tal.
Kastar bort sina ord.
I världens rop.

Vad vill sig vara.
I nattens skara.
I tid och rum.
I livets rum.

Här på jorden.
Vi ser ljuset sakta falna bort.
Går omkring i egna banor.
Där kort är långt och långt är kort.

Lycklig när
det stora må komma.
Där man får tröst.
Där man går för att få leva.
Leva så mycket mera.




Fri vers av Lennart Johansson VIP
Läst 169 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2010-11-19 18:25



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Lennart Johansson
Lennart Johansson VIP