Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Men ännu gnistrar stjärnorna...



De sprider sig

i hans kropp -

de förbannade tumörerna


varför finns ingen hjälp

att få

mot denna hemska sjukdom

som sakta äter upp

honom inifrån


bara två dygn kvar

till glädjens högtid

och i mitt hjärta

gråter jag

för min älskade lillebror

och hans tuffa kamp


men käre Gud

visst sker det väl fortfarande

både små


och stora under...?












Fri vers av Junitvillingen
Läst 328 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2010-12-22 09:31



Bookmark and Share


  Anna*
Oj, så grymt svårt att stå bredvid och inte kunna göra något. Varma styrkekramar! <3
2010-12-29

  Annmargreta
Mycket bra och förklarande text-har själv varit med om denna terror
min man hade tarncanser och det gick till slut bra. Cancern är nu borta. Tänker på dig
.
2010-12-24

    ej medlem längre
Ugh, vad drabbande. Starkt skrivet dock, mycket starkt..
2010-12-22

  Peter Olausson VIP
starkt att du skriver, trots smärtan - eller kanske just därför. Tack för att du delar med dig av orden
2010-12-22

  Teresia Ridell
Visst sker under min vän. Hoppet är det som håller lågan. Hoppas verkligen han blir frisk !
Kram
2010-12-22
  > Nästa text
< Föregående

Junitvillingen
Junitvillingen