Inom dig drar en rastlös oro fram.
Den kryper omkring och viskar smärta till dig när du minst anar det.
Det gör så ont och du är så rädd.
Du kan tänka dig att göra vad som helst,
Bara du blir kvitt det där som gör dig nästintill galen.

Så du gråter och du skriker.
Du bönar och du ber.
Du söker kärlek och trygghet i allt du kommer åt.
Säger tillslut att du orkar inte mer.

Du försöker ordna det på något annat sätt.
Så bildades de där svullna ärren på dina armar.
Så bildades den där modlösa blicken i ditt ansikte.
Så bildades den där begärliga lusten i ditt bröst.
Så bildades de där snedvridna bilderna av dig själv som åker runt runt som på en tågbana framför dina inre ögon och gör dig tokig.

Det finns bara en sak att göra:
Ge det till Herren.
Ge det till Herren.