Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

aldrigheten

längtan är stark, frågan är hur länge jag ska orka längta på dig
hon tog dig ifrån mig, men jag försöker stå stark kvar,
kvar där du lämnade mig, oss, alla runt omkring dig, alla som älskar dig
du kommer inte tillbaka och det gör ont, tomheten är stor
men jag har alltid kännt att det inte är tomheten utan det är något annat som
gör mer ont, men jag har aldrig kommit på vad det är som gör mest ont. tills någon berättade det för mig, och det var ju så rätt.

aldrigheten - det är den som gör mest ont.

aldrigheten som gör att jag aldrig får hålla dig i mina armar
aldrigehetn som gör att jag aldrig mer får se din mun skratta och le
aldrigheten som gör att jag inte får uppleva en ända stund till med dig,
inte förrän jag kommer till dig, där uppe där du är
dit ska jag komma en dag och aldrigheten ska upphöra,
men tills jag kommer till dig ska jag leva på mina minnen, minnena som jag har fått från dig, dom som jag delar med dig och så många andra älskade
och när jag inte minns mer, då ska jag komma till dig och leva med dig

jag hoppas att du väntar på mig
för en dag ska jag komma till dig, jag lovar




Fri vers av Linamari
Läst 269 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-01-16 13:05



Bookmark and Share


  Anna*
Aldrigheten - vilket enormt bra ord! Ja, det är den som gör mest ont i separationerna i livet. Tack!
2011-01-16
  > Nästa text
< Föregående

Linamari