Ansträngda andetag gör ansats
till att bryta sig ut från lungorna
hopplösheten är tre steg framför
och i varje försök existerar ingen framgång

Hjärtat sänder ut signaler i diagonala mönster
murar leder dem tillbaka
och känslorna förblir instängda labyrinter

Du beger dig norr och jag mot väst
i en felprogramerad verklighet
där varje svar är felaktigt

Jag ler mot en spegelbild
som visar tomma uttryck
och oförstående tårar

Det handlar inte om att acceptera,
förstå eller ge sig av

Det handlar om att hantera,
leva med energikrävande längtan,
hjärtskärande saknad,
och outhärdlig väntan.

När hjärtat valt sin bana.
Sin distans.