Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Om andra tonsätter våra melodier, hur ska vi då kunna hålla oss vid liv?

Ambivalens - det är så vi växer om varandra. Vi ligger skavfötters och det skaver i hjärtverksamheten hos oss båda. Dina andetag som läppar mot min hud,
mina rörelser i natten som spikar mot ditt bröst.

Plötsligt vänder du dig om, bort från mig, och snön faller lätt på min tunga när jag säger hejdå dagen efter, för sista gången. Vi är svart och vitt och känslan kommer tillbaka, om en evighet och sedan ingenting alls.
Sedan intet.

Jag förskönar och förvärrar bilden av dig och det skaver i huvudet när jag följer gatornas skuggor i ett tafatt försök att tänka klart. För varje dag som går blir listan längre och längre över ord jag aldrig sagt.
Aldrig har det funnits luft nog.

Det handlar om att vilja våga tro på evigheter och om att kunna vila i en famn. Det handlar om att säga högt:

"Jag vill vara din och endast din."




Fri vers (Fri form) av Jeny
Läst 571 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2011-03-10 13:46



Bookmark and Share


  Robin V
Jäkligt fint och igenkännande.
2016-01-04

  Gondoljären
Jag gillar det skarpt! Inget föder väl känslor så som tvivel. Jag påminns också om ett Woody Allen citat: "I wouldn't want to be with woman that wants to be with someone like me"
2012-01-07

    Kalle Bobbie Immanuel
Varje stycke står starkt ensamt men smälter ihop till en väldigt fin helhet. Likt Martin kan inte heller jag sluta läsa - togs av rubriken och sedan var det svårt att sluta. För övrigt är hjärtverksamheten ett av mina verkliga favoritord. Återkommer nog till den här senare tror jag eftersom jag tycker om!
2011-03-11

    tehdog
jag vet inte mer än att jag inte kan sluta läsa den och det måste väl vara ett gott betyg
2011-03-10

  dubbelve
Vackert och igenkännande!
2011-03-10

  Patrik Englund VIP
ljus som tänds av andra brinner sällan länge
2011-03-10
  > Nästa text
< Föregående

Jeny
Jeny

Mina favoriter
se mig