åh. jag känner mig så kreativ.
men det enda som kommer ur mig är grodor
grodor om hur bra jag mår, och att våren är här
men det är ju inte så egentligen...
inget är bra för det är ju bara ett standardsvar
varför kan man inte vara ärlig, ärlig mot
de sex miljarder människor där var och en
känner sig liten och obefintlig

jag känner mig liten
jag känner mig obefintlig.

jag önskar detta var en bön.
en bön om hur man ska lyssna till tusen människor
hur man ska rädda tiotusen människor
hur man ska känna en människa lika väl som man känner sig själv

men hur kan man göra det
när jag försöker lyssna men inte kan höra
när jag försöker rädda men inte kan hjälpa
när jag försöker känna när jag inte ens känner mig själv